Fiji juni – juli 2018

Vi låg ankrade utanför Daliconi där vi gick till kyrkan på söndagen. En trevlig välsjungande församling, mycket kvinnor och barn den här söndagen. Prästen noterade att de hade gäster och han hälsade oss välkomna till byn. När det sedan blev vår tur att tacka tog Hugh på Sy Vega på sig den uppgiften, vilket blev ett fint tal.På väg till kyrkan

Efter gudstjänsten blev vi bjudna på traditionell Fiji lunch. Mycket fisk, kassava, taro och grönsaker. Sittande på golvet som man gör på Fiji.

Flyttade oss till Bay of Islands sköna vikar. I en vik höll fruit Bats till

Otroligt vackert, klart vatten, lätt bris tyst och lugnt. När prognosen lovade friskare vindar bestämde vi att gå runt ön till andra sidan.

Först en vik omgiven av en farm som låg ett stycke högre upp. 271 trappsteg av trä så var man uppe. Där fanns flera byggnader som arbetarna använde när de var där. Djur besättningen bestod av hästar, grisar, höns, ankor, getter, lamm och tjurar. Inte alltid öppet
Vi frågade om det var OK att korsa markerna för att komma till toppen. Det var inget bekymmer så vi traskade på och kom över på andra sidan. En vidunderlig utsikt, hela Bay of Islands och hela korallrevet som omger ön.Kilometerlånga korallrev runt ön

Följande dag fortsatte vi vår jakt på en skyddad vik. Ankrade i Little Bay som kändes bra.Ingen avslappnande promenadFörvaltarbostadenBarn från byn

Fem båtar som träffade Tui förvaltaren för området. Han rådde oss att göra sevusevu i byn Mavana. Han tog oss först med till sitt ställe och presenterade sin fru Boi och brorson som också arbetade där. Vi var tvungna att gå när det var ebb för att kunna passera uddarna. En strapats rik väg, framförallt för att vi valt sandaler att gå i, själva hade de ordentliga stövlar.

Möra och trötta kom vi till den fina byn som man rustat upp efter orkanens härjningar 2016.Byns affär med sparsamt utbud

Sevusevu genomfördes och vi fick tillåtelse av Chief Kolinio Wanowano att uppehålla oss och fiska i byns vatten.SevusevuMattflätning av palmblad

Bybor

På återvägen fick vi varsin korg tillverkad av palmblad fylld med olika frukter som Tuis brorson ordnat.

Följande söndag ville vi till kyrkan och Tui bokade en båt som hämtade oss.

Det blev en jolle tur till Tuis gård där vi sedan hämtades av lokalbåt. När vi gått ombord kom regnet också så det blev både salta och söta stänk. Väl framme så ordnades ett hus vi kunde byta om i och det kändes skönt, tyvärr var det så fuktigt att inget torkade.

Vacker sång i kyrkan och många tal/predikningar där man tackade för att vi kommit och sedan bjöd in oss till lunch.

Innan vi lämnade viken ville Tui och Boi att vi skulle ha en kava fest på stranden. Brorsonen med fru var också med. Vi lagade lite mat och de ordnade kava och brasa. Kvällen förflöt med sång och gitarrspel av våra värdar och småprat vid elden. Dagen efter traskade vi till deras strand och sade adjö.Boi & Tui

Vi seglade iväg åt olika håll, Ingvar och jag gick mot Savusavu för att proviantera för några veckor. Vi hade trevligt i marinan och passade på att gå till Surf and Turf vår indiska favorit restaurang.

En dag gick vi till hot Springs där kokande vatten trängde upp och man kunde se matlagning vid källorna. Eleverna berättade att om någon hade ägg med till skolan kokade man det vid källan.Matlagning på gång

Nästa dag gick vi för att promenera och hamnade högt ovanför staden. Där träffade vi två barn som skulle gå en stig upp till toppen. Vi hakade på och kämpade oss uppför i våt slirig jord. Jag frågade barnen om detta är lämpligt för en mormor/farmor de skrattade och sa vi hjälper dig. Käpp fick jag också. Väl uppe i deras by fick vi hälsa på deras familjer för att sedan fortsätta sista etappen till toppen. Det var definitivt värt besväret utsikten var fantastisk samtidigt som vi fick fina pratstunder med de barn som hade följt med. De visade sedan bilvägen ner vilket var mycket bekvämare. De lovade titta in i marinan när skolan var slut följande dag så vi lovade bjuda på glass. Vi fick fler besök än vi räknat med men cafeterian hade mycket glass så det ordnade sig.Mums

När vi lämnade Savusavu seglade vi till Taveuni. En av många härliga seglatser. Fiji har fina seglingsvatten och många utmanande rev när man närmar sig land.

Valarna som vi såg framför oss i en timme hoppade och sprutade vatten. Vi ville hålla oss på behörigt avstånd men när de dyker är det inte enkelt att veta var de kommer upp. Som vanligt var Taveuni täckt av moln och det regnade innan vi kom fram så delfinerna som mötte oss kändes välkomnande.

Vi ropade upp Paradis Resort och fick låna en boj. Två unga män kom och hjälpte till med förtöjningen.

Kvällen efter hade vi bokat bord och avnjöt en god middag mellan regnskurarna. Följande dag fick vi följa med Sisteri till deras odlingar där hon berättade och visade vad som fanns. Hon berättade också hur mycket som förstördes av cyklonen för två år sedan. Nästan osannolikt när hon berättade om hur mycket som blev förstört på de sex timmar cyklonen härjade. Inga personer omkom på ön men många hem blev totalförstörda. Alla byggnader och förtöjningsbojarna är nya.

Vi seglade västerut först till Koro som också låg i cyklonens väg. Där ankrade vi i Dere Bay på västsidan för att slippa svallet som var i hela Koro sjön. Resorten som hade en lång brygga 200m var inte klar ännu därför var det lite besvärligt att komma iland. Vi satte oss i jollen och rodde sista biten ovanför korallhuvuden till lerig strand.

Ön var illa åtgången och kvinnan på resorten berättade om tragedin och om hjälpen med återuppbyggnad de fått av Australien och NZ. Hon visade oss en väg till byn som låg längre bort och sällan hade besök uppfattade vi det som. Vi promenerade vägen dit och gick över korallrevet vid ebb tillbaka.Givande samtal i resorten som inte är färdigrenoveradFullt av krabbor vid strandenGrön Papegoja som hördes mer än sågs bland trädenFiske till middagen i hemsnickrad kanot av korrugerad plåt

Nästa stopp blev Makogai Island som också låg illa till för cyklonen. Ön är hög och i viken vi gick till fanns en forsknings anläggning där man odlar jätte musslor. Den största som man plockat upp från havet gick det åt åtta man att bära berättade man. Nu höll man på att bygga upp anläggningarna igen och husen där folk bodde. Där fanns även sköldpaddor som man märkte med Gps för att veta var de fanns.Vi gjorde sevusevu och chefen på ön hälsade oss välkomna, han uppskattade att Ingvar visade respekt genom att bära sulu. Ön är den enda statligt ägda på Fiji.Stomme av aluminiumTransport fordon för byggmaterialJätte musslor

Tidigare har nunneordern Sisters of Mercy drivit lepra koloni på ön som fyllt en hel kyrkogård med gravar.

Vi ville gärna besöka byn vilket krävde en två timmars promenad över den höga ön. Det var mitt på dagen så när vår guide Jerry frågade om vi ville åka på traktorflaket när den kom med byggmaterial till byn var vi inte sena att tacka ja. Vägen var byggd efter cyklonens framfart genom snår och buskar. Skolan och byn var trevligt att besöka. Eleverna var pratsjuka och gillade besök precis som lärarna. Skjuts tillbaka fick vi av traktorn efter att vi gått halva vägen.

Barn i olika åldrarTandborstning efter lunch

Vi hade som mål att segla till Vuda Marina där vi tänker lägga upp båten på land när vi åker hem i augusti.

Det går en skeppsled norr om Vitu Levu som vi ville pröva. Det var lite vind så det blev motorgång hela vägen. Ankrade på två ställen under nätterna, lite trixigt att styra mellan reven vid lågt vattenstånd. Speciellt att gå mellan två stora rev, hade aldrig gjort det i dåligt väder.

Härligt att komma tillbaka till Vuda Marina som nu var betydligt svalare än det var i oktober när vi var där förra året.

Många bekanta sen tidigare och Mezzaluna med Katie och Jeff som vi hade sällskap med från NZ. De har legat i marinan nästan två månader på grund av motorproblem. Trevliga seglare som det var kul att träffa igen får bara hoppas att deras problem löser sig snart.

Vi lägger vår båt på land när vi åker hem i början på augusti.

Under tiden har vi varvat båtunderhåll med besök i städerna Lautoka och Nadi. Lautoka är den närmaste staden dit man åker när man vill handla. Flera supermarkets och en bra slaktare. Nadi ligger vid flygplatsen och har också en del bra affärer. Där finns ett stort fint hinduiskt tempel. Där gjorde vi ett besök och blev imponerade av bilderna som fanns överallt och berättade en historia.Tjusiga damerVackra saris
Issa, Katie och Tuija på marknad

Veckorna har gått och som så ofta sker så har inte delarna Jeff beställt till sin motor kommit ännu. Vi hinner åka hem innan och det grämer Ingvar som inte kan vara med när det skall plockas ihop. Som väl är finns flera maritimt utbildade maskinister som kan hjälpa till.

Ebb i solnedgångenI helgen kom Ulla & Pelle på Loupan, Annie & Hugh på Vega så vi ordnade grillkväll med nyfunna vänner här också. Härlig fest i solnedgången i goda vänners lag.Marinans restaurang