Blog Image

S/Y Hakuna Matata

Taaha augusti 2017

Resedagbok Posted on Sun, August 06, 2017 22:03:15

Taaha augusti 2017

Lite olika vad man kan behöva

Raiatea och
Taaha ligger innanför samma korallrev. Taaha är en liten småmysig ö med 5000
personer och alla vi mött hälsar och verkar trevliga. Taranga låg förtöjd vid
boj i Tapuamu en vik på västsidan. Det fanns bara tre bojar så vi fick
djupankra på 21 meter. Vi fick fäste direkt så vi tänkte ligga kvar nästa dag
men ändrade oss när två bojar blev lediga, känns bra att ligga vid boj om
vindbyarna blir starka.

Baguette prenumeration

Långa
promenader hade vi behov av så vi traskade och njöt av att gå vid vattnet. Vi
hade tänkt gå till en dansk som driver Vanilla Valley men när vi frågade någon
vi mötte insåg vi att det blir för långt. Dagen efter var det lite regnskurar
så vi lyckades hitta öns enda biluthyrningsfirma och de var nöjda och ville vi
skulle sprida att de fanns. Vi körde alla vägar som fanns på kartan och kom
till vägs ände två gånger. Fina utsikts punkter och Vanilla Valley var trevligt
och vi fick en bra föreläsning av Brians lokalfödda fru. Förstår varför vanilj
är världens näst dyraste krydda, mycket arbete och tillsyn för att inget ska gå
fel. Vanilj tillhör Orkidé släktet.

Vid vår
ankrings vik låg ett Rom destilleri Pari Pari, Pascal som är fransman kommer
från ett vindistrikt. Pari Pari tillverkar också tvål och parfym.

Vi bestämde
att ta jollen över till korallrevet för att se Coral Garden. Man förtöjer
jollen och går till revet, därifrån flyter man med strömmen förbi
korallhuvuden. De flesta korallerna såg friska ut och det var rikligt med fisk
i alla regnbågens färger. En härlig snorklings tur.

När vi
tyckte vi sett Taaha seglade vi över till BoraBora där vi skall klarera ut från
Franska Polynesien.



Raiatea juli 2017

Resedagbok Posted on Sun, August 06, 2017 12:31:14

Raiatea juli 2017

Vi kom till
Uturoa på Raiatea en lördag efter att vi seglat stand by åt danska Taranga som
var utan motorkraft. Seglingen gick bra och de klarade sig utan vår hjälp i
hamn. Ingvar tog emot på stadsbryggan och vädret var bra.

Vi blev
varnade av grannbåtarna och Richard att låsa allt av värde på däck och vara
försiktiga.

Richard
beställde kabel och kabelsko från Papeete sedan fick vi bara vänta, det skulle
komma med färjan.

Vi gjorde
som Richard sa och låste bensin/dieseldunkar och naturligtvis utombordaren med
vajer och kätting. Vi har alltid legat med öppna takfönster, Ingvar brukar
känna när regnet stänker på hans fötter. Nu kunde vi bara ha sidofönster öppna
och använda fläktar för att stå ut. Det är några grader svalare under den
australiska vintern och ska vara torrare.

Klockan halv
fem vaknar jag av att Ingvar flyger upp och öppnar takluckan. Han berättade att
det varit någon på däck och känt på våra kättingar och när han ropade hoppade
personen i land. På land fanns två ungdomar till och alla lade benen på ryggen
snabbt.

Morgonen
efter pratade vi med andra seglare och det verkar vara vanligt att man
undersöker nya båtar i hamnen. Efter det fick vi ingen mer påhälsning.

På Raiatea
finns en legend om en Tiare blomma(Gardenia)som bara växer där, den heter Tiare
Apetahi och är fridlyst så man ska bara besöka växtplatsen med guide. Tiare är
nations blomma i Franska Polynesien, vit vacker och väldoftande. Legenden berättar
att Apetahi efter en familjekonflikt gick upp i bergen och skar av sig en hand
som hon planterade innan hon förblödde. En tid efteråt växte det upp en halv
Tiareblomma med fem kronblad som påminner om en hand. Raiatea är enda stället
den växer på. Franska Polynesien har många legender.

Marknadens 10 års jubileum

Det skall börjas i tidIbland när
man lyssnar på samtal eller musik tycker man att det är mycket upprepningar.
Alfabetet har bara tretton bokstäver och endast fyra vokaler så de används
flitigt.

Kablar och
kabelsko kom och det blev snart klart men då kom Richard på att vi kanske kunde
ta med en Impeller till Taranga för de hade seglat iväg redan. Vi väntade och
kom iväg precis innan vinden ökade för mycket i styrka.



Huahine juli 2017

Resedagbok Posted on Sun, August 06, 2017 11:48:18

Huahine juli 2017

Det fick bli
nattsegling även om vi läste att vinden avtar på småtimmarna. Vi gillar inte
att gå in i mörker och det var ingen sjö att tala om. Mycket riktigt när det
började ljusna avtog vinden och vi gled fram för vi hade ingen brådska. Så
småningom fick vi ändå starta motorn. De stora båtarna som kom bakom började
köra om den ena efter den andra, de hade avvaktat tills det ljusnade.

Huahine har
två pass i revet på nordvästra sidan, enkla passager. Vi hittade snart en plats
på skapligt avstånd till Dingy bryggan.

Semesterhus att hyra

Fare heter
tätorten, ön har 6000 invånare. Det finns en affär med bra utbud och
supplybåten kom ofta. Fare Yacht Club som hade Dingy bryggan hjälpte till med
det mesta. Personalen kunde engelska och man hade ett bra kök, hyrde ut cyklar
och biljardbord. Turistbyrån hade stängt så Maitai Lapita Village ordnade också
för turister.

Vi försökte
hyra bil på de tre firmor som fanns men det fanns inga lediga. De hade bara
några bilar var. Vi cyklade en dag på den norra delen av ön till en helig
historisk plats och tittade på gamla ruiner. Tyvärr var nästan all info på
franska.Museum

Vidare cyklade vi till bäcken med de heliga ålarna med blå ögon som
man skulle mata. De hade nog blivit matade länge för de var makabert stora.

Rimo på Fare
Yacht Club tog oss med på biltur runt ön med vår amerikanske kompis Dan.
Trevligt och mycket sevärt. Han visade hur vi skulle tillverka tallrikar av
löv, när det dukades av behövde man bara kasta dem. Lunch på Mahana Resort var
utmärkt vid underbara viken Avea, turkos vatten och sikt ner till tio m.

På Lapita
Hotel var vi och intog en god middag med samtidig underhållning av Heiva
dansare och sångare. Huahines vinnande dansare och sångare hade framträdande flera
kvällar så vi köpte biljetter till sista framträdandet. Vid det laget hade vi
sett så många framträdanden att det var svårt att värdera.

Varje dag
var det något på gång, cykeltävlingar, kanottävling med utriggar kanoter eller
Ukulele musik med sång.

En kväll
fick vi höra att en katamaran gått på grund på revet i södra delen av ön. Den
hade kommit för nära och blivit uppspolad på revet. De sex familjemedlemmarna
var oskadade men chockade. Räddningsaktionen med helikopter och ytbärgare
fungerade mycket bra. Båten var dock inte möjlig att bärga. Tragiskt men ändå
tur att ingen blev skadad.

Ulla och
Pelle som kommit tillbaka från Sverige kom och vi hade några trevliga kvällar
tillsammans. På Lapita fick vi en lektion i Pareo användning. Man sveper tyget
på olika sätt runt kroppen, snyggt och praktiskt om man får till det.

Vi fick
problem med el så vi bokade Richard som bor halva året på Raiatea och tar
småjobb.

Det var med
lite tveksamhet vi lämnade Huahine där vi trivdes så bra.



Moorea juli 2017

Resedagbok Posted on Sun, August 06, 2017 10:56:05

Moorea juli 2017

När
utombordaren anlänt och testats seglade vi till Moorea. Kom dit på
eftermiddagen och ankrade innanför revet utanför staden Maharepa. Kristallklart
vatten, så vid ankringen knockade vi nästan en stingrocka. Ankringsplatsen var
fin med revet på en sida, höga berg på den andra och fyra meters ankringsdjup i
klart vatten.

Innan det
blev mörkt vid sextiden sjösatte vi jollen och tog en tur till Moorea Beach
Club. Många korallhuvuden att se upp för men väl markerat sista sträckan när
det blev grundare.

Så kul att
kryssa fram med ny motor.

Strandbaren
hade god mat och fin utsikt mot brytningarna vid revet i solnedgången.

Tillbaks
ombord gick vi igenom broschyrer och planerings böcker för de kommande öarna.

Morgonen
efter tog vi jollen längre in i viken där vi bekantade oss med byn. Jag tog en
bild av Ingvar sittande på en sten vid vattnet och han ville ta en bild av mig
på samma ställe. När jag satt mig rasslade det i gräset och något hoppade ner i
vattnet. Döm om vår förvåning när vi tittade, det var en orm som snabbt simmade
omkring. Vi hade hört att det inte skulle finnas ormar i Polynesien. Senare
frågade vi flera av lokalbefolkningen men alla sa det finns inte orm här. När
vi senare läste om faror på Fiji fanns ormen med i beskrivningen. Tjugo gånger
giftigare än någon land orm, anfaller bara när den blir hotad. Den vilar vid
stenar på land. Vid incident ska man isolera kroppsdelen, förbereda sig på HLR
och se till så personen kommer under vård snarast.

Ingvar
tappade en lagning i en framtand så vi tog kontakt med en tandläkare och han
skulle få komma morgonen efter. I receptionen på Bali Hai där vi fick hjälp med
bokning sa man att vi borde ta taxi. Tidigt tog vi jollen till Bali Hai, taxi
en stund som sen stannade 100 m från ”vår strand bar”. Vi promenerade tillbaka.

Dagarna
efter snorklade vi och badade från båten och bara njöt.