Grenadinerna 2016-04-19
Alltid
trevligt att komma till Bequia även om det nu var mycket torrare och färglösare
än då vi kom i januari. Jord och mark såg ut att skrika efter vatten. Vi
ankrade och såg oss omkring efter bekanta. Sandvita dök upp och vi fick lite
info om tid och plats för bröllopet som vi såg fram emot.
Innan vi
skulle avsluta södra Grenadinerna tänkte vi segla med Blue Moon ett tag. Peter
och Ulrike ville vinka av sina tyska seglarvänner som var på väg norrut för att
segla hemåt i maj. Tillsammans hyrde vi en maxitaxi som körde oss runt på ön.
Det är inte stora avstånd så vi hade tid att göra långa stopp. Promenerade
omkring i Moon Hole ett projekt av en amerikan som ritat och byggt hus inne i
berget ute på en udde. Visningarna inomhus hade avslutats efter ett takras så
vi fick nöja oss med att se detta annorlunda projekt utifrån. 
Ett besök vid
valfångst stationen, där vi fick veta att det bara finns en valfiskare kvar och
han hade lovat att avsluta sin jakt. Stationen var byggd av japaner som
fortfarande fångar val.
När deras
vänner åkt efter en kväll med trevligt samspråk ombord på Blue Moon bestämde vi
oss för att fortsätta till Mustique (mygga) på franska. En ö där många kändisar
har hus. Ön hade rikligt med mygg när en ung engelsman fick uppdraget av sin adliga
far att undersöka om det gick att göra ön beboelig. Han utrotade myggorna,
byggde hus på ön som sedan såldes. Projektet genomförde han med hjälp av en
svensk. En av de första egendomarna fick prinsessan Margaret i gåva. 
Där måste
man hyra boj för 200 ECD och får stanna en till tre nätter. Vi promenerade
omkring mycket eftersom det inte fanns några restriktioner utan vi kunde röra
oss fritt när inga celebriteter var där. Basil’s bar är välkänd och välbesökt,
det sades om man har tur kan t ex Mick Jagger titta in och dra en låt. Detta
hände inte när vi var där men en kväll fick vi fin underhållning när vi låg vid
boj framför baren. Vi vet inte vem eller vilka som spelade men det var vår
ungdoms musik och bra så vi njöt i fulla drag.
Följande
dagar fortsatte vi att avverka de vikar och stränder i Grenadinerna som vi
missat tidigare Chatham Bay, Saline Bay, Salt Whistle Bay och Union Island. Så
småningom delade vi på oss igen. Ulrike och Peter seglade söderut mot Grenada för
att hämta upp vänner.
Vi återvände till Bequia för att vara med på Lasse och
Annes bröllop. Före bröllopet ordnades svensexa och möhippa som sig bör. De
gifte sig på stranden och efteråt var det svensk/karibisk mat i Gert och Beths
restaurang. Romantiskt och vackert. Härligt när människor hittar varandra.
Efter
bröllopet drog vi norrut igen, hade avtal med Archiepelagos Lennart och Eila
att ses. Vi seglade från Europa till Kanarieöarna tillsammans och har sedan
inte lyckats att få till en träff. De låg på Rodney Bay så vi bestämde att ta
en långsegling dit. Trevligt att ses igen och utbyta erfarenheter. En dag tog
vi lokalbuss till St Lucias huvudstad Castries en annorlunda upplevelse att
hamna i lokalbefolkningens kvarter där mini bussen stannade och avgick ifrån.
Som enda vita kände vi oss lite udda så vi stannade inte så många timmar.
Archiepelago skulle på land i Grenada så Lennart och Eila styrde söderut och vi
fortsatte norrut.
Till
Martinique fick vi med oss Alexius och Markus från Luleå som ankrat i Rodney
Bay och behövde nya undervant till sin båt. Fanns inte i Rodney Bay så de hade
fått rådet att åka till Martinique. De liftade med oss och vi låg en natt för
ankar i St Anne innan vi gick in i marinan. En övernattning till för deras del
för de hann inte med färjan.
Vi började
med det vanliga när vi ligger i hamn, tvätt och städning. Jens och Berit skulle
komma på besök och landa i Martinique. Hyrbil och hämtning vid flygplatsen.
När de
installerat sig drog vi till närmaste strand för deras första dopp i Karibiska
havet. Värmen har ökat betydligt så i vattnet är snart det enda ställe man kan
vara. När vi nu hade bil med AC passade vi på att göra lite utflykter innan den
skulle lämnas. I St Anne stannade vi för lunch i liten restaurang utmed gatan
som serverade bara hemlagad och naturlig mat. Mycket gott med fisk och
grönsaker och hemlagade gudomliga juicer. Min favorit Guava juice eller
Passionsfrukt och Granatäpple. Mätta och belåtna åkte vi till Salines Beach ett
par mil bort för slappa timmar på vit strand och turkos badkarsvarmt hav.
Följande dag
seglade vi till St Pierre i norra änden av Martinique. En gång i tiden en
välmående stad som drabbades av en jordbävning som begravde hela staden, bara
två som överlevde varav den ene i fängelset berättar historien.
Efter
Martinique seglade vi till Roseau i Dominica. Ännu en annorlunda ö. Otroligt
frodig med sju vulkaner medan de flesta öar bara har en. Många höjder och
fantastisk regnskog. Sandvita var där också när vi kom så vi bestämde att haka
på dagsutflykten de bokat till dagen efter. Sea Cat väntade i land med
minibuss. Han körde upp och ner över större delen av ön och berättade om
frukter och växter som fanns utmed vägen. Han verkade känna alla så vi stannade
ofta och fick smaka på olika frukter, Casava bröd och Piri Piri kryddad grillad
kyckling. I nordvästra delen av ön lever indian stammen Caribs. Helst vill de
inte kallas Caribs som associerar till kannibalism berättade vår guide. De
sålde fina hantverk och andra souvenirer. Caribs och Arrawaks var indianfolk
från Sydamerika som bodde på öarna innan europeiska kolonialister i stort
utrotade dem.
Sen eftermiddag gick vi genom regnskog till Emerald Falls där vi
badade i friskt vatten.
Nästa stopp beställde vi lunch som skulle ätas när vi
besökt nästa vattenfall Trafalgar Falls där de ”tuffaste” klättrade upp bland
stenarna för att bada i varmt vatten. 
I augusti förra året drabbades ön av en
orkan som ändrade flödet av fallen. Anne hade bilder på före och efter. Maten åts
medan mörkret föll och efteråt kördes vi hem efter en fantastisk dag i ett
oväntat vackert land. Nästa dag seglade vi till Portsmouth i norr. Där var vi
åter på utflykt till Indian River i Carbits Marine Park i båt med lokal guide
Alexis. 
Han kunde inte köra motor in i mangrove skogen eftersom orkanen ändrat
flödet på floden, grunt på många ställen. Han paddlade och berättade om var
indianerna bodde och gömde sig. Han visade oss inspelnings plats för andra
delen av Pirates of Caribbean där han varit statist och transporterat
utrustning åt film teamet. 
Nöjda med utflykterna och om vi någon gång kommer
tillbaka vet vi att det finns mer att se och uppleva fortsatte vi till Les
Saintes en liten ljuvlig ö 20 sjömil norr om Dominica.
Ankrade i
viken njöt vi av det fina vattnet och den vackra omgivningen. Det blev
snorkling vid ett rev och stadstur med besök i många boutiques med fina kläder.
Ön är en liten pärla som gav feel good känsla. Vi hade planerat att träffa
SeeBea i Antigua innan vi går söderut och de går över Atlanten hemåt så vi
stannade bara två nätter.
Seglingen
till Antigua tog tolv och en halv timme så vi ankrade vid inloppet till Jolly
Harbour. Vi seglade förbi Montserrat som jag såg spruta glödande lava i mitten
på nittiotalet och senare fick ett stort utbrott som gjorde större delen av ön obeboelig.
Man kan bara gå iland på norra delen utan guide. Middag på Grekisk restaurang
var bra avslutning på dagen. Kul att träffa familjen Linder igen och andra
svenska båtar Sea Quark, Anorak och Emma, alla på väg hem i början av maj. Det
var Antigua Sailing week så vi hyrde bil för att köra till English Harbour och
Nelson Dockyard.
Intressant att titta på stora lyxiga båtar av allehanda slag.
Lord Nelson museet berättade om hans karriär och framgångar till havs.
I
English Harbour sprang vi ihop med Heather och Tony på Kwanza som vi seglat
mycket med. Vi lägger våra båtar på olika ställen så framtiden får visa var och
när vi ses igen.
Vår biltur
blev lång eftersom vi körde tvärs över ön för att hitta en fin badplats.
Dessutom hade vi bara en enkel karta att köra efter när vi skulle passera St
Johns huvud staden på ön. När det mörknat blev det än värre att hitta eftersom
det var få trafikmärken och gatunamn. Många gånger upptäckte vi att vi kört
gatan förut men så småningom kom vi ändå hem till Hakuna Matata.
Våra gäster
skulle flyga hem från Guadeloupe så vi tog en härlig nattsegling till Deshaies. 
Där vi ankrade i viken och tog oss iland med jollen mellan regnskurarna.
Därifrån kunde de ta buss och taxi till flygplatsen. Guadeloupe är också en fin
och grön ö som erbjuder många vandringar i bergen.
Vi planerar
att gå tillbaks till Antigua där vi hade bra WiFi för att skicka våra
deklarationer. Vårt sim kort fungerade inte på de franska öarna och eftersom
det var så varmt låg vi oftast på svaj. Drömmer om att kunna nå nät via
satellit telefonen. Från Antigua seglar vi till Curacao för att konservera
båten för orkansäsongen. Får väl se om vägen till Curacao gungar så, i vart
fall blir det nog varmt har vi förstått.
