La Palma och
El Hierro 5 – 13 november.

Vi
gick från Marina Lanzarote efter lunch och passerade sundet mellan Lanzarote
och Fuerteventura på eftermiddagen i sol och vindstilla. Beräknade två dygns
segling. I kvällningen när det börjat skymma skulle jag ta mitt första vaktpass.
När Ingvar såg ut att ha somnat upptäckte jag att det var en flygplanssymbol på
sjökortet i separationszonen mellan Fuerteventura och Gran Canaria. Aldrig sett
det förut och när jag kontrollerade hastigheten var den 195 knop, så fort går
inga båtar. När jag sen såg mig omkring kunde jag inte se något i båtväg, eller
ljus med den kursen som skulle gå parallellt med oss. Ville inte väcka Ingvar men
när AIS symbolen började närma sig kunde jag inte låta bli. Ropade ner att jag
inte kunde se något i vattnet och fick svaret – titta upp i luften. Klart det
var ett ambulansflyg med blinkande rött ljus som ganska snart flög över oss. Ingvar
visste att en del flyg använder AIS och jag fick lära mig något nytt.

Vi
hade kurs norr om alla öarna, planerade att gå direkt till La Palma. Jag blev
överraskad av avståndet, kändes som en evighet innan vi passerade en ö. Vi kom till
Marina La Palma efter knappt två dygn. Övriga Odyssey seglare dök upp efter två
dagar.

Trevligt
att träffa Klaus från Cornell teamet, övriga i teamet hade veckoseminarier på
Lanzarote. Våra medseglare av olika nationaliteter tar ju lite tid att känna. De
flesta talar bra engelska så kommunikationen fungerar bra. Vi fick genomgå en
säkerhetscheck och fick ett väl godkänt vad gäller utrustning. Kändes bra.

En
dagstur med buss var planerat runt ön med vandring i regnskog. Santa Cruz la Palma var en liten mysig
stad som hade mycket Cuba inspirerade byggnader, musik och cigarr tillverkning.
Under tidigt nittonhundratal reste många till Cuba för att få arbete och
återvände sedan med influenser från Karibien. Ön har 85000 invånare, enorma
fruktodlingar, sockerrör och tobaks odlingar. Arbetslösheten var 28 % och
ungdomar som reste utomlands för universitets studier flyttade inte tillbaka. stränder? det går lika bra med svarta. I
dag är man mycket välkomnande mot turister och varannan dag kom ett nytt
kryssningsfartyg. Klimatet är behagligt hela året och när vi var där blåste
Caliman från Afrika med mycket varm vind och sand som gav dis i luften. Vem har sagt att stränder måste vara vita? Ön har
tre klimatzoner, vid kusterna varmt och på höjderna svalare. God lunch serverades på trevlig restaurant.

Genomgång
och skepparmöte före avgång till El Hierro. Fantastisk segling 55 sjömil på nio
timmar. Vi var mycket nöjda eftersom vi var tungt lastade efter proviantering
och höll ändå en genomsnittsfart på över 6 knop. Kul också att kunna se de
större båtarna framförallt katamaranerna som seglar fort. El Hierro dök upp med
täta moln på höjderna, lär vara den andra platsen på jorden med mest moln. Cap
Verde först. Även här hade vi Caliman som gav mycket värme vid kusten men svalt
uppe på höjderna.

El
Hierro har en nybyggd hamn, byggd med EU bidrag. Liten trevlig ö med 7600
invånare. Tydligen en stor händelse när det kom elva segelbåtar som skulle över
Atlanten. Man hade gått man ur huse och tittade ner på oss från kajen. Glada
att vi förtöjt med fören mot kajen. Här fick vi också en trevlig utflyktsdag
med buss. Bra lokal guide, TV team och lokala tjänstemän som följde med. Man
visade stolt nybyggd anläggning för ren energi också EU stödd. Man hade stora
bassänger på olika nivåer i vulkan kratrar där man pumpade vatten genom
turbiner när inte vindkraftverken räckte till.

Trötta
efter heldagsutflykt försöker vi samla oss för långsegling till Cap Verde.
Avsegling mellan kl 7 och 9.

Den
som vill se var vi är kan logga in på Cornell sailings hemsida där man tänker
lägga ut våra positioner dagligen. Vår båt har nr 23 fast det står 22 på en del
platser, vet inte hur man anger våra positioner.
Dåligt med nät. Flera bilder när vi har bättre nät.